Träningsmatcher både för länslag och landslag

Till helgen är det premiär både för fotbollsallsvenskan och superettan. Båda våra länslag spelar på bortaplan, Degerfors i Växjö mot Öster och Örebro SK åker upp till Sundsvall.

Båda lagen har även avslutat träningsspelandet med blandade resultat. ÖSK har haft det svårt med målskyttet under försäsongen och kunde inte få hål på AFC Eskilstuna. Dessutom fortsätter skadeeländet varför mina farhågor från förra veckans krönika blir än mer aktuella. Kravet på nya spelarrekryteringar börjar bli mer och mer angeläget.

 

Om man ändå ska ta fram något positivt är det väl att ÖSK höll nollan, låt vara mot ett superettalag.

Degerfors segermatch mot Huskvarna med 2-1 innebar att det finns en trygghet både i försvarsspel och anfallsspel. De förluster som förekommit under försäsongen har endast varit mot allsvenska lag.

 

Även det svenska landslaget har träningsspelat, i lördags hemma mot Chile och i tisdags borta mot Rumänien. I Sveriges VM-grupp i sommar återfinns Mexico, och det var detta som föranledde valet av Chile som sparringpartner.

 

Hur det laget kunde missa VM är fortfarande en gåta, men så var det också osedvanligt jämnt bakom Brasilien i Sydamerikas VM-kvalgrupp.

 

Mot Sverige spelade Chile som ett världslag, i minst samma slag som både brassar och argentinare. Kanske ville man visa att man egentligen borde fått plats i Ryssland i sommar.

 

Som Chile spelade i lördags var det säkert bara en handfull europeiska lag som hade rått på dem. Manchester Uniteds Alexis Sanchez och Bayern Münchens Arturo Vidal fanns bägge två med från start, världsspelare som vi gärna hade velat sett i VM.

 

En annan världsspelare vars medverkan i VM har diskuterats är Zlatan Ibrahimovic. Nu ska han erövra USA med sin fotboll, och kommer tillhöra klubben Los Angeles Galaxy. I bästa fall gör han debut redan på lördag i derbyt mot Los Angeles FC. 

 

Zlatan har i en intervju med sitt nya klubblag sagt att den svenska förbundsledningen ringer honom varje dag och undrar hur läget är.

 

Skulle nu Zlatan komma ifråga till VM, så får det förstås bli under helt andra premisser än under förra sejouren. Kanske att han kan vara värdefull sista kvarten i matcherna, och möjligtvis avgöra med en väl avvägd frispark. Efter Emil Forsbergs frisparksmål mot Frankrike på bortaplan har det varit lite tunnsått.

 

Trots förluster både mot Chile och Rumänien kan man hoppas att Janne Andersson ändå fått en bättre bild om hur den ordinarie startelvan kommer att se ut i VM. Och det är bättre att förlusterna kommer nu än i sommar.

Hur ska det gå för ÖSK i år?

                        Nahir Besara kommer bli en nyckelspelare i årets ÖSK.

Så här års brukar det snackas fotboll på många ställen runt Örebro. På arbetsplatser, i skolor, på kaféer, restauranger, föreningar och flera andra platser. Ja, ÖSK är något som berör, och har alltid gjort.

Dock har ännu så länge inga uppseendeväckande namn presenterats bland de förhållandevis få nyförvärv som anslutit till denna säsong. Klubben har valt att jobba vidare och svetsa samman den befintliga gruppen mer än tidigare.

Att jämföra sig med storklubbar som Malmö FF, AIK och nu även Östersund går ju inte, som kan offra miljoner på redan etablerade spelare. Men det har alltid funnits klubbar, med mindre ekonomiska muskler, som kan utmana de redan etablerade.

IFK Norrköping var ett sådant exempel, som när de vann allsvenskan 2015, satte många storklubbar på plats. Hemligheten där var kollektivet, men uppbackningen var dessutom av högsta märke, nämligen nuvarande förbundskaptenen Janne Andersson.

Utan att jämföra tränare så har ÖSK:s Axel Kjäll ännu inte samma erfarenhet. Även om han spås en lysande framtid och ger ett noggrant och seriöst intryck. Men frågan är om det kommer generera framgångar redan denna säsong? Sett till det spelarmaterial han har till förfogande.

Truppen ser nämligen oroväckande tunn ut i år. Skador och avstängningar kan ställa till det tidigt under säsongen, och har förresten redan gjort det innan ens serien börjat. Jag vill inte instämma i den något skämtsamma bild andra har av närkingar: "Dä går aldri ...", men uppriktigt sagt är jag orolig för årets ÖSK.

Naturligtvis hoppas jag att oron är helt obefogad och att det kliver fram spelare som man inte alls tänkt sig skulle leverera, men det går ändå inte att få bort känslan.

Jag ser vissa likheter med Örebro Hockey. Med knappa ekonomiska ramar förlitade sig tränaren Niklas Sundblad på en högre träningsdos och att kollektivet skulle kunna plocka poäng mot de övriga lagen. Det gick till en början, men mot slutet blev det en kamp för överlevnad i SHL.

I förra veckans sportkrönika i papperstidningen kunde ändå rubriken bli "SHL-ishockey även i höst". Skulle jag i november kunna få skriva "Allsvensk fotboll även i vår" är jag fullt nöjd. För mer vågar åtminstone inte jag personligen hoppas på, hur gärna man än vill se ÖSK någon annanstans i tabellen.

Om nu inte Axel Kjäll får till något alldeles extra med kollektivet.

ÖSK är som katten - har nio liv

ÖSK:s fortsatta liv i Svenska cupen hängde ytterligare på en skör tråd, mot IFK Norrköping. Också  denna  gång gjordes det avgörande målet på tilläggstid. ÖSK vann sin grupp på minsta möjliga vis, inte på poäng, inte på målskillnad, utan på ett mål mer gjort än Helsingborg.

För Helsingborg vann också med 3-0  mot Tvååker, men fick endast 1-1 mot Norrköping, medan ÖSK fick 2-2 mot samma lag. Och det var ju nära att Helsingborg vann första matchen mot IFK, där de tappade sin ledning, också på stopptid.

Det har alltså varit en synnerligen rafflande gruppserie denna gång, med lyckligt slut för ÖSK:s del. Cupsviten håller i sig, och man lär inte ha förlorat sedan cupfinalen mot IFK Göteborg för några år sedan. Och nu är man alltså i kvartsfinal, eller "två segrar från final" som cuphjälten Rogic uttryckte det.

I första halvleken hade ÖSK en del chanser, bland annat med Sebastian Rings skott. Efter paus blev det mest hemmalaget IFK. Oscar Jansson var sjuk och hade ersatts av Mathias Karlsson, som dock blev ställd på Norrköpings nickmål strax efter pausen.

Nahir Besara kvitterade omgående på det vis som blivit lite av hans signum, ett överraskande distansskott snyggt placerat alldeles under ribban. Därefter radade Norrköping upp chanser och skott, ett riktigt eldprov för reservmålvakten.

Men så i den 83:e minuten var man beredd att säga att "släkten är värst" då Kalle Holmberg gjorde det surt för sina före detta lagkamrater. Dock en bra prestation där han gick runt hela försvaret för att hitta skottläge, och kunde till slut få till en lyra över målvakten, 2-1.

Men Filip Rogic skulle alltså få sista ordet med 92 minuter på klockan och 2-2, på ett skott som påminde lite om Besaras. Där ser man att det lönar sig att skjuta mer, något som saknades mot HIF senast. Söndag klockan 19.30 lottas kvartsfinalerna.

ÖSK ruskigt illa ute

Om ÖSK hade förlorat dagens cupmatch mot Helsingborg hemma hade loppet i princip varit kört. Nu har man ändå saken i egna händer mot IFK Norrköping borta nästa lördag. Men då måste man upp flera snäpp när det gäller spelet framför mål.

Innan matchen idag var man inställd på en målsnål tillställning. För så har det sett ut tidigare under säsongen i träningsmatcherna. Om man undantar matcherna mot Linköping och Karlslund så har det blivit ytterst få mål. I den första cupmatchen mot Tvååker borta hade ÖSK bara en enmålsledning fram till slutet av matchen.

Man kan förstå om tränare Axel Kjäll vill säkra bakåt efter några år med många insläppta mål i allsvenskan. För 1-0 är alltid bättre än 4-4, eftersom det som bekant är poängen som räknas. Försvarsmässigt har alltså försäsongen klaffat, med få insläppta mål, men tyvärr har det även påverkat spelet framåt.

Visst, man kanske måste jobba med en lagdel i taget, och därmed får man hoppas att målskyttet kommer igång så småningom. Även om det känns frustrerande att se ÖSK misslyckas i sina anfall. Ansatser finns visserligen, men man har svårt att hitta de där vinstgivande kombinationerna som ställer motståndarförsvaret.

Det blir lite handbollsuppställning, där laget bollar till varandra i hopp om att hitta en lucka till inspel. Någon "gurkburk" eller "japanare" blir det aldrig tillfälle till, för att fortsätta liknelsen med handboll. Vinstgivande kombinationer bygger mycket på rörelse och snabba passningar, som kan ställa motståndarna. Något sådant går tyvärr inte att se några spår av.

Därför är jag rädd för att vi under våren kommer få se mer av ÖSK:s tafatta och allt för försiktiga försök att hitta in i boxen. Det är ju förstås en balansgång, det går inte att spela för vågat så att ett bolltapp riskeras, som kan leda till baklängesmål.

Men det går inte att sticka under stol med att en orolig känsla kommer smygande. Ska detta ÖSK-spel hålla för allsvenskan? Blir det till att kriga om kontraktet igen? Ett svar kanske vi får nästa lördag då ÖSK kan ta hem gruppsegern i Svenska cupen. Seger över Norrköping och det är klart. Ett oavgjort resultat kan räcka om Helsingborg inte vinner med mer än två mål mot Tvååker. Men det är inget att förlita sig på, även om Tvååker gjorde det riktigt jobbigt för IFK idag.

Resultatet mellan ÖSK och Helsingborg idag var egentligen rättvist. Inget lag var värt att vinna, även om nu ÖSK hade tur som i absoluta slutsekunden kunde kvittera till 1-1 genom Kennedy Agboananike. I den 75 minuten hade Mikael Dahlberg hållit sig framme på en målvaktsretur efter en frispark. Två helsingborgare fick stå ensamma på returen.

Nej, nu vill vi se ÖSK:s rätta jag!

Potter trollade fram lite spänning

Så då var Östersunds sannsaga slut för denna gång. Men vilken resa laget gjort, och vilka fina stunder de skänkt sina supportrar. Inte bara östersundare utan även från andra landsdelar har hållit tummarna för svensklaget.

Det grämer nog många nu att laget inte kom upp i normalt slag i första matchen förra veckan. Där var 0-3 alldeles för stora siffror för Arsenal. Vi visste att ÖFK kunde mycket bättre. Det hade räckt om Arsenal bara hade vunnit med ett mål, då hade Östersund varit vidare som allt utvecklade sig. Men om inte om fanns, som käringen sa ...

Nu föll man ändå med flaggan i topp och Östersund lyckades med vad många Premier league misslyckats med under denna säsong, nämligen att vinna över Arsenal på Emirates Stadium i London. Det är bara Zlatans Manchester United som gjort hittills på Arsenals 14 hemmamatcher.

De som slog på tv-apparaterna igår kring 21.30 trodde väl knappt sina ögon, när ställningen 0-2 lyste på skärmen. Inom loppet av en minut hade Östersund fått nytt hopp och tränare Graham Potter vädrade morgonluft. Östersund var på väg att göra århundradets bragd.

I den 22 minuten kom Hosam Aiesh fram fint på högerkanten och kunde behärskat lägga in 0-1 otagbart för målvakten. Minuten senare var det dags för Sema show. Ken Sema vände bort sin back och lade retfullt enkelt bollen vid sidan av målvakten, 0-2. Och Arsenal var skakat, Arsene Wenger såg ut att ha sålt smöret och tappat pengarna.

När Arsenalspelarna gick ut för pausvila möttes de av en visselkonsert och buanden. Då levde livet för alla östersundare.

Men så hände det som inte fick hända, Ronald Mukiibi gjorde en miss i Östersundsförsvaret och Sead Kolasinac kunde reducera till 1-2. Hade Östersund bara kunnat hålla 0-2 ett stycke in i andra halvleken hade vad som helst kunnat hända. Nu behövde man göra två mål för att gå vidare. Men bland annat hade Mukiibi en bra chans att revanschera sig, och Östersund var det bättre laget i den andra halvleken. Men tröttheten tog ut sin rätt, med koncentrationsmissar.

Med samma spel som mot Arsenal hade Östersund slagit vilket allsvenskt lag som helst och får nu finna sig i att bli favorittippade i vår, tillsammans med Malmö. Sedan blir det ju intressant att se hur spelarflykten blir för Östersund. Många lirare har ju ökat sitt attraktionsvärde betydligt under cup-äventyret.

Kunde varit värre lottning

Det var ingen lätt grupp Sverige hamnade i då lottningen till VM i Ryssland genomfördes förra veckan. Tyskland, Mexico och Sydkorea, men det har kunnat vara mycket värre.

Det verkar också som att både Spanien och England var glada att få slippa Sverige i sin grupp. Utslagningen av Italien gav eko i hela fotbollsvärlden. Engelska tidningen The Mirror hade gått ut med innan att det vore en mardröm för England att få möta Sverige. Nu slapp de även Island, banemännen från förra årets EM.

Spaniens landslagsikon Carles Puyol hade också varnat för Sverige. Anders Timell-kopian Puyol kunde också vid lottningen se sitt Spanien istället få möta Portugal, ett riktigt hett "Iberiaderby".

Det fanns många gamla prominenta fotbollslegender i lottningssalen. Den kanske störste av dem alla satt bland publiken, Edson Arantes do Nascimento, eller som vi mer känner till som Pelé. En annan storhet var uppe vid lottningsproceduren, nämligen Diego Maradona, som gärna försökte skämta till det ibland.

Sverige inleder som tur är mot det lättaste laget i gruppen, Sydkorea, måndagen den 18 juni. Lätt blir det ju förstås inte, tar man sig till VM så har man vissa kvalifikationer. Men i jämförelse med regerande världsmästarna Tyskland så. Matchen kommer spelas klockan 14.00 och frågan är vad som händer med Sverige då. Blir det kanske ungefär som under Ingemar Stenmarks glansdagar, att hela landet står stilla?

Tysklandsmatchen går lördagen efter, vilket alltså är midsommardagen. Kanske vi kan få samma fina midsommarminnen som år 1994, när Sverige vände 0-1 mot Ryssland till 3-1-seger. "Ett, ett står det på tröjan och 1-1 står det i matchen" sade Arne Hegerfors när Sveriges nummer 11 Tomas Brolin hade kvitterat på straff.

Om man redan nu får spekulera lite så kan man anta att Tyskland vinner sin första gruppspelsmatch mot Mexico, liksom att man kan hoppas att Sverige gör likadant mot Sydkorea. Det skulle därmed vara två vinnarlag som gör upp i andra ronden, vilket kanske kan bädda för ett oavgjort resultat, eftersom inget av dessa lag har "kniven mot strupen".

Inför sista matchen, som är onsdagen den 27 juni, räcker då ett oavgjort resultat mot Mexico. Detta scenario kanske känns igen från 2002? Det var ju då som Sverige hade hamnat i "Dödens grupp" tillsammans med Argentina, England och Nigeria. I sista matchen mot Argentina räckte ett oavgjort resultat för avancemang, vilket det också blev.

Ja, jag tror faktiskt detta kan bli verklighet även nästa år. Förbundskapten Janne Andersson har tidigare visat prov på underverk. Detta kan bli en VM-sommar à la 1994.

Guldbollen till Granen

Andreas "Granen" Granqvist är bara att gratulera till priset Guldbollen, som delas ut av Aftonbladet till Sveriges bäste fotbollsspelare varje år. Zlatan hade fått priset elva gånger och är den ende som fått priset fler än två gånger. Hans skada i våras gjorde att hans chanser detta året starkt förminskades. Det låg i luften att det var dags för någon annan pristagare.

Både Emil Forsberg och Andreas Granqvist hade lyfts fram som arvtagare till årets Guldboll, och de flesta hade nog trott på den förstnämnde. Emil har verkligen visat framfötterna i RB Leipzig i tyska Bundesliga, dit han kom 2015.

 

Mittfältaren har haft ett sällsynt bra år, lotsade sitt lag till en andraplats, efter "omöjliga" Bayern München. Förra säsongen gjorde 26-åringen hela 22 målgivande passningar, vilket var det högsta antalet i alla de fem bästa ligorna i Europa. Även i landslaget har Emil gjort bra ifrån sig.

Också "Granen" har gjort ett bra år och så här var juryns utlåtande:

"Andreas Granqvist får guldbollen för sina insatser i landslaget och i klubblaget Krasnodar. Med enastående ledaregenskaper har han satt sin kompetens i kollektivets tjänst, och fört sin klubb till Europaspel och sitt land till VM”.

 

Andreas Granqvists spel i VM-kvalet har varit lysande, med de två bragdmatcherna mot Italien som grädde på moset. Hans starka reaktioner efter matchen på San Siro gav ögonblicksbilder som alla fotbollsintresserade kommer bära med sig länge. Han är 32 år och det här var sista tåget för honom att uppleva ett VM, och förmodligen även att få Guldbollen.

 

Emil Forsberg däremot blir bara bättre och bättre. Får han vara hel och utvecklas än mer så är han förmodligen Guldbollenvinnare nästa år, och kanske även 2019.

 

När vi talar om det ärorika fotbollspriset, visste ni att tidernas första Gulboll från 1946 finns i länet? Det tilldelades Gunnar Gren och har genom årens lopp hamnat på Fotbollsmuseet i Degerfors.

 

På damsidan fick Kosovare Asllani priset som bästa kvinnliga lirare, Diamantbollen. Det var mittfältarens första utmärkelse. Även Kosovare är tongivande i landslaget och är proffs i England.

 

Bland Fotbollsgalans utmärkelser kan även nämnas ett nyinstiftat stipendium av Zlatan Ibrahimovic. "Number 10" heter det och gick till fyra ungdomar i teamet "Locker room talk". Deras arbete ligger i att ge fotbollsungdomar rätt värderingar för framtiden.