Tappad ledning i slutskedet

ÖSK tappade försmädligt en 2-1-ledning i kvällens bortamatch mot BP. I den 3:e övertidsminuten blev hemmalagets Dardan Rexhepi nergjord av ÖSK:s Nkili. Ingen solklar straff direkt, även om ÖSK-backen går mer åt BP:spelaren än bollen. Men mycket beroende på att han inte kom åt bollen.

Nåväl, en poäng får anses som ok efter matchen som helhet. Men strax innan hade ÖSK:s inhoppare Kalle Holmberg haft ett gyllene tillfälle att utöka ÖSK-ledningen. Faktiskt matchens bästa målchans. När han hade gjort 1 - 2 i den 89:e minuten såg det ut som om det skulle bli vinstgivande, men BP kom alltså tillbaka.

Särskilt efter hemmalagets starka första halvlek får man anse resultatet som rättvist. Där höll Oscar Jansson ÖSK kvar i matchen. Och när Hasani gav ÖSK ledningen i den 31:a var det som en repris av onsdagens matchbild mellan ÖSK - MFF, då ÖSK pressade, men Malmö gjorde första målet.

Man trodde nog att ÖSK-försvaret skulle samla ihop sig efter paus, men redan fem minuter in på andra hade BP utjämnat. ÖSK:arna hade stora problem med BP:s bäste spelare Dardan Rexhepi och han kom igenom och spelade finurligt fram  till Gabriel Petrovic som inte gjorde något misstag.

Men sista kvarten har varit ÖSK:s melodi i de inledande matcherna, då man nätat under dessa minuter. Så alltså också när Kalle gjorde 1 - 2. Hasani hade nick i stolpen och Haginge farlig nick som räddades på mållinjen.

Åtminstone en Malmö-nolla spräckt

ÖSK hade chansen inför kvällens match att spräcka två av Malmö FF:s tre nollor i tabellraden. Genom Ahmed Yasins 1 - 2 i den 76:e minuten blev ÖSK ändå det första laget som gjort mål på MFF. Även fast man hade hoppats att någon av skåningarnas poängnollor hade rykt.

Men för att ta poäng mot årets Malmö krävs att man sätter sina målchanser. Och sådana saknades verkligen inte i den första halvleken då Svartvitt absolut borde haft ett mål med sig. Bara första kvarten radade hemmalaget upp flera tillfällen som mycket väl har kunnat resultera.Chanserna var utspridda på både Ahmed Yasin, Mohammed Saeid, Shpetim Hasani och Samuel Mensah, som hade ett farligt skott.

Denne Mensah var ÖSK:s bäste lirare för kvällen, även om det var Ahmed som fick matchpriset, förmodligen i kraft av målet. Samuel gjorde det svårt för MFF-anfallet och stängde ytorna väl. Varken Markus Rosenberg, Guillermo Molins eller Simon Thern tilläts närma sig straffområdet. Åtminstone inte första kvarten.

Sedan tog bortalaget över till viss del och i den 18:e minuten hade Markus Rosenberg så när lyckats med sin lobb över Oscar Jansson. ÖSK fyllde på bra med sina ytterbackar, vilket gjorde framstötarna särskilt effektiva. Men det spelsättet kan ha sina risker och just detta såg vi prov på i den 32-33:e minuten då Patrik Haginge följt med upp i ett anfall och fått läge att ge ÖSK ledningen, när i stället MFF i anfallet efter utnyttjar Haginges frånvaro på den kanten. Ett inlägg når Molins och det är 0-1. Fruktansvärt effektivt av "IFF-IFF", men inte så rättvist.

Men som bekant är det målen som räknas och inte målchanserna. Malmö kommer vinna många matcher tack vare sin skärpa framför mål i årets serie. Det som kan hindra dem från att upprepa sitt SM-guld är nog bara de själva. Eller rättare sagt Champions League, där de kommer vara med i höst när allsvenskan ska avgöras. En eventuell splittring i fokus kan vara de andra lagens räddning.

Men på det hela taget gör ÖSK en godkänd match, även om man skulle önska lite mer effektivitet framför mål. Hasanis nickfarlighet var förmodligen bekant i MFF-lägret och han fick inget utrymme. Ahmed Yasin gjorde flera bra saker på sin högerkant, men inget som utmynnade i några hetare målchanser. Nordin Gerzic var inte alls lika dominerande som mot AIK, om man då undantar första kvarten.

Men för att vara ett möte mellan en nykomling och mästarna så var skillnaden inte alltför stor. ÖSK kommer säkerligen plocka andra poäng hemma. Förhoppningsvis kan man radera ut Åtvidabergstraumat från 2012, med att vinna mot östgötarna nästa fredag.

25-årsminne på Anfield med ÖSK-halsduk

Idag är det 25 år sedan den fruktansvärda olyckan hände på Hillsborough Stadium i Sheffield, då 96 Liverpoolfans miste livet. Det var i FA-Cupens semifinal mellan Liverpool - Nottingham Forest som supportrarna klämdes ihjäl.

Vid Anfield finns idag Hillsborough memorial där namnen och åldrarna på de avlidna finns angivna. Där brinner även en eld som aldrig släcks. Idag ligger även fotbollshalsdukar från hela världen på arenans gräsmatta, formerade till siffran 96.

Länspostens ishockeybloggare Per-Åke Sörman har tillsammans med sin son Philip skänkt två halsdukar, den ena från Ervalla SK och den andra från Örebro SK. Både far och son är också hängivna Liverpoolsupportrar, och såg matchen mot Tottenham för ett tag sedan.

                                     Per-Åke Sörman lämnar över halsdukarna.

Kanonmatch av ÖSK!

ÖSK gjorde en jätteinsats mot AIK, med ett oavgjort resultat som kändes som en seger. Svartvitt ska absolut inte be om ursäkt för någonting, och 1 – 1 var rättvist. Rättvisa ja, kan inte domaren skipa sådan så får väl han där uppe göra det. För själva kvitteringen var en skänk från ovan, men tre uteblivna straffblåsningar vägde väl upp den överraskande målchansen. Den uppkom alltså när AIK-målvakten Stamatopoulus ställde till det och tappade bollen till fristående Hasani, som inte gjorde något misstag och återigen blev matchhjälte.

Även Oscar Jansson i ÖSK-målet schabblade vid ett tillfälle. I den första halvleken fick bollen en besvärlig uppstuds efter en bakåtpassning som gjorde att han inte hade kontroll över den och utsparken träffade en framrusande AIK-forward. ÖSK hade tur där att inte bollen förpassades in i mål igen, ungefär som vid Zlatans konstmål mot Ungern 2009.

En bra målvakt ska ha tur. Oscar är bra och således har han också tur. Men det mesta byggs på skicklighet. Han placerar sig rätt och timingen är utsökt vid utrusningar. Oscar kommer vara guld värd för ÖSK denna säsong, med ordet ”guld” menas förstås inte ett SM-tecken. Men spelar han och laget så här i fortsättningen väntar fler framgångar och man kommer bli svårslagna. Vi har alltså att göra med en liten seriefinal mot Malmö FF hemma i fjärde omgången. Vem kunde ha trott det innan säsongen?

Den gedigna insatsen och poängen i Solna var utmärkt reklam inför onsdagens hemmamatch och vid hyfsat väder borde det kunna bli bortemot 10 000 på läktarna. Det är ju ändå de regerande mästarna som kommer på besök, med många stjärnor i laget. Kan man ha samma bollkontroll som mot AIK så kan det mycket väl bli poäng igen. Om jag inte minns fel så var det i Peo Ljungs debutmatch på hemmaplan som ÖSK mycket överraskande vände 0 -1 till 2 -1 mot MFF för två år sedan. Det mest minnesvärda från det året.

Återigen gör Nordin Gerzic en stormatch och styr spelet på ett säkert sätt. Ja, för det mesta i alla fall, ibland blev det bolltapp som kunde bli farligt bakåt. Det var just ett bolltapp som indirekt orsakade AIK:s tidiga ledningsmål, denna gång av Daniel Gustafsson. Även om AIK-anfallarna fick maximalt flyt efter omställningen.

Men Daniel gjorde många bra saker också och hade bara otur att han fick bollen för långt ifrån sig efter returen på Nordins ribbträff på frispark. DG hade också ett utsökt läge på sin vänsterkant, men då smet det hårda skottet strax utanför målramen i stället.

Riktigt illa av domaren Johan Hamlin att inte våga blåsa straff i den första halvleken då Ahmed Yasin blev brutalt bortknuffad av AIK-backen Nisse Johansson. Men som sagt, 1-1 får anses som rättvist.

Efter många bedrövelser; faran över

Örebro kan verkligen fira. Gula febern har äntligen grasserat färdigt i staden, efter flera svåra, förtvivlade år. Tider som satt sina djupa spår hos spelare och fans. För vad sägs om 0-2, 0-2 och 0-1? Jag pratar naturligtvis om slutresultaten mellan ÖSK och Mjällby de tre senaste allsvenska säsongerna på Behrn arena. En djävulsk förbannelse som äntligen har släppt i och med ÖSK:s sköna trepoängare ikväll.

Och det kanske bästa av allt, Grin-Ollen Marcus Ekenberg, ständigt detta orosmoment för ÖSK:arna förr om åren, fick inte en tillstymmelse till målchans.

Annars var en regnig, gråkall aprilkväll som gjord för att ”spöklaget” Mjällby åter skulle sätta käppar i hjulet i ÖSK:s hemmapremiär. Men tack vare ”sabbatsåret” från blekingarna kanske de värsta skräckminnena hade försvunnit ur de Svartvitas medvetanden. Den ende som tvingats genomlida alla de tre tidigare förnedringarna är väl Magnus Wikström, som dock nödgades ställa in strax före matchstart. Av feberfrossa? Nej, det kanske man skulle kunna tro, men det var en benskada.

Därmed har ÖSK fått en kanonstart och är enda laget som tillsammans med Malmö FF är utan poängförlust. Säsongen 2011 inleddes också med två uddamålsvinster, ett år som dock inte bjöd på så mycket mer för ÖSK:s del.

Nej, då får vi hoppas mer på årets inledning, som verkligen bådar gott, särskilt efter tisdagskvällens spel. Planens dominant och strateg var Nordin Gerzic, som är i ett helt annat slag än vid den förra återkomsten i fjol. Men det klart, det tog en höst för de övriga spelarna att lära sig Nordins intensioner och vice versa. I höstas verkade det som om Nordins ÖSK-comeback hämmade lagkamraterna något, nu kan det i stället bli tvärt om.

Hela laget spelade förståndigt och hade precis det där tålamodet som behövs för att ett bra lag ska kunna avgöra matcher. För chanser saknades inte, varken för Daniel Gustafsson eller Ahmet Yasin. Eller till och med för Patrik Haginge. Egentligen skulle man väl aldrig ha behövt vara orolig, om det nu inte hade varit för att motståndarna hette Mjällby.

När så hörnan från Nordin Gerzic letade sig fram till Shpetim Hasanis skalle och vidare in i mål för andra matchen i rad, så skipades verkligen rättvisa. Jag törs nog påstå att Shpetim Hasani är en av allsvenskans bästa spelare på att läsa hörnor. Om han är den allra bästa återstå att se. Det är många matcher kvar.

Premiärseger för ÖSK

Det var en efterlängtad allsvensk premiär i både dur och moll. Naturligtvis roligt att ÖSK som nykomling vann den viktiga bortamatchen mot Halmstads BK. Men det som hände några mil längre ner på samma kust är inte fullt lika muntert. Dödsmisshandeln i Helsingborg har egentligen ingenting med fotboll att göra, även om det rörde sig om en fotbollssupporter.

Vi har sett det i Örebro också hur bortasupportrar ställer till oreda när de intar staden. Det är bara tur att inget liknande har hänt tidigare och vi får hoppas att Djurgårdssupporterns död i Helsingborg får bli en stor tankeställare, ett varningens finger till alla huliganer landet runt. Så här kan resultatet bli även om det kanske inte var avsikten i just detta fall.

I förlängningen kan det förstås bli att vissa matcher måste spelas med enbart hemmapublik, precis som i ishockeyns kvalserie. Men vad mycket fattigare atmosfären blir i så fall, för skötsamma bortasupportrar har ju faktiskt förmåga att skapa en festlig inramning kring vissa matcher.

Över till det sportsliga och till ÖSK:s spel i Halmstad. Nåja, det var inte den bästa matchen som svart-vitt spelat, men tre poäng är ändå tre poäng. Premiären är överstökad och nu har man mer än en vecka på sig att ställa om på nytt och fundera ut hur spelet kan bli bättre.

Oroväckande är dock att skadelistan nu har spätts på med otroligt viktiga målvakten Oscar Jansson. I den första halvleken fick han en smäll mot axeln och vi får verkligen hoppas att han kommer igen. Skönt för inhoppande målisen Jacob Rinne att hålla nollan i sin debut i andra halvleken.

Det tyder på styrka när ÖSK kommer tillbaka på övertid i den första halvleken och kan kvittera HBK:s 1-0-ledning. Ett otroligt viktigt kvitteringsmål av Hasani och vilket häng han har. En nickspänst som få. Att Saeid har ett bra skott fick vi se när endast tio minuter återstod av matchen, då han klippte till med avgörande 1-2. Härlig seger ÖSK!

ÖSK slog islänningar i Portugal

                                ÖSK kom fram bra på högerkanten (från Euro Sport 2)


I kväll vann ÖSK sin första träningsmatch under träningslägret i Portugal då man slog isländska Hafnarfjardar med 4 - 1. Läktarna på den för övrigt tjusiga stadion gapade tomma och det var säkert mer folk på O´Learys där ett flertal sågs följa ÖSK:arna insatser. Där fanns både spelare, tränare och ledare. Vi såg Elir Berisha, Anders Karlsson, Jan Karlsson och Björn Åqvist. Pelle Blom hördes intervjua Axel Kjäll.

ÖSK:s startelva var Jansson, Björnqvist, Wikström, Moberg, van Heerden, Yasin, Nkili, Saeid, Gustafsson, Holmberg och Hasani. Crespo bytte av Holmberg i halvtid och ÖSK gjorde ytterligare fyra byten senare under den andra halvleken.

Första halvan präglades av piggt ÖSK-spel och man kom fram bra på kanterna, särskilt den högra. Det första målet kom däremot i en position i mitten strax utanför straffområdet där Ahmed Yasin hittade en lucka och sköt hårt. Målvakten kan ha varit skymd när han fick se bollen gå i mål till höger om sig. Då stod klockan på knappt 20 minuter. Bara nio minuter senare var det dags igen när Hasani gjorde ett ryck till vänster i straffområdet och den isländska backen lite onödigt satte ut benet. Shpetim tog straffen själv och visade återigen att han är en utmärkt straffskytt. När det bara var en minut kvar av den första halvleken kom ÖSK:s enda egentliga misstag så långt. På en hörna kom Nkili något fel i markeringen och en islänning kunde nicka in en reducering, där bollen gick mellan benen på Oscar.

I den andra halvleken visade Hafnarfjardar mer vilja och tryckte på för en kvittering, men då klev Oscar Jansson fram och visade klass. Bland annat en dubbelräddning imponerar stort. När den värsta anstormningen lagt sig klev ÖSK längre upp i banan och inhopparna Crespo/Mensah ordnade ett härligt samarbete till 3 - 1. Matchens vackraste mål. Före 4 - 1 var rollerna omvända där Mensah blev nerdragen och Crespo satte straffen.

Efter matchen analyserade Pelle Blom och Axel Kjäll matchen tillsammans och kom fram till att det var ett mycket positivt styrkebesked av svartvitt.