Att möta Djurgården och Hammarby på bortaplan är aldrig lätt, men våra länslag klarade med bravur av den bedriften. Det var länge sedan KIF Örebro återvände från huvudstaden med en trepoängare, en seger som var odiskutabel. Närkingarna hade en tremålsledning med 20 minuter kvar, innan Djurgården tilläts putsa siffrorna. Den finska landslagskvinnan Sanna Talonen kunde inför ögonen på förbundskaptenen göra två mål. Också den svenska förbundskaptenen Tomas Dennerby var på plats och berömde Marie Hammarström. KIF:s första mål gjordes av Kim Ekebom.
Degerfors seger mot Hammarby satt lite längre inne. Visserligen hade man en tvåmålsledning i paus, men skottstatistiken gick i de grönvitas favör. Vid ett par tillfällen fick degerforsbackar slå bort bollen på mållinjen och det var en riktig arbetsseger, där alla ställde upp för alla. Laget är nu tvåa innan Assyriska och Jönköping har spelat sina matcher. Nästa match blir ett litet "Svealandsderby" för DIF då Västerås kommer till Stora Valla.
På tal om Stockholm så förundras man över att maratonlöparna kan springa i ett sträck i över två timmar, utan paus. Fotbollslirarna springer "bara" 90 minuter och får dessutom vila en kvart emellan. En hypotetisk tankegång vore att se ett fotbollslag med en maratonlöpare längst fram. Han behöver inte vara en bra fotbollsspelare. Hans uppgift skulle istället vara att oavbrutet försöka störa motståndarna uppspel. Att stressa fram misstag som då kan utnyttjas av det egna laget. Nu är ju förvisso maratonlöparen programmerad att bara springa rakt fram och man vet ju inte om benen håller för sidoförflyttningar. Men visst vore det intressant att se ett sådant experiment. Återstår att se om någon klubb i framtiden ger sig i kast med det... :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar