Femte raka hemmasegern och då är väl allt i sin ordning? Både ja och nej. Segern med 1 - 0 borde egentligen ha varit större, och trepoängaren mot Ängelholms FF kan vi tacka målvakten Oscar Jansson för. Denne var bäst i ÖSK tillsammans med mittlåset Ayanda Nkili och utan deras insatser hade ÖSK slarvat bort segern.
Sista halvtimmen i den första halvleken var riktigt underhållande där hemmalaget radade upp målchanser. Peo Ljung hade bänkat Shpetim Hasani och Kalle Holmberg, och i försvaret saknades Ilir Berisha p.g.a. skada. Möjligtvis ville Peo testa Emil Berger, Peter Samuelsson och Markus Astvald i en "enkel" hemmamatch. Det är ju bra att de får speltid och det hade varit ännu roligare för de två sistnämnda om de fått avgöra i första halvleken.
Under den mest intensiva ÖSK-pressen hade de varsitt stolpskott och hade så när gett svartvitt ledningen. Patrik Haginge fick mycket yta på högerkanten och fick tillfälle till många fina inlägg som har kunnat resultera. Även Astvald kom igenom på högerkanten, men istället för att skjuta själv så försökte han med ett svårt inspel som Crespo misslyckades med att ta emot. Denne Crespo avslutade målchanskavalkaden i den första med en bra nick som såg ut att gå över målvakten och in i mål, men denne fick ett par fingrar på bollen och avvärjde.
Den andra halvleken var dock en av de sämsta som ÖSK gjort, men det var då enda målet kom trots avsaknaden av målchanser. Kalle Holmberg och Shpetim Hasani byttes så småningom in och efter ett inspel av Ahmed Yasin blev Kalle fri med målvakten och gjorde inget misstag. Dock fick publiken se tre ordentliga målchanser på övertid och slets mellan hopp och förtvivlan, eftersom två av chanserna var av det hetare slaget för Ängelholm. Med en fantomräddning räddade Oscar tre poäng åt ÖSK. Men visst borde Hasani ha avgjort strax innan, ensam med Ängelholmsmålvakten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar